Journalister överger sociala medier | Journalisten


Det usla debattklimatet har fått journalister att lämna sociala medier. Schibsteds sociala medier-chef Ehsan Fadakar är en av dem. Han kritiserar journalister på bland annat Schibstedägda Svenska Dagbladet. ”Jag har ingenting till övers för de här människorna, oavsett om de är kolleger och sitter i samma byggnad”, säger Ehsan Fadakar.

Twitterstormarna sommaren 2015 spillde över i medierna, som spillde tillbaka i Twitter och när nyhetstorkan slog till piskades stämningen upp ytterligare. Det verkade som att det inte fanns något bättre att göra än att hetsa varandra. Twitter har blivit allt viktigare för journalistiken, och framför allt opinionsjournalistiken. Men tonläget har blivit så högt att debatten har havererat. 

[...]

– Det som gör att Twitter får tyngd är ju inte att så många är där egentligen. Men det som är speciellt med Twitter är att det är så många opinionsbildare som är där, och att gammelmedier verkar bedöma att de bör referera vad som sker där. Twitter görs viktigt av medierna. Annars skulle det i långa stycken kunna vara en ankdamm som ingen behöver bry sig om, säger Katarina Barrling, statsvetare och forskare vid Uppsala universitet.

Katarina Barrling som också är fristående kolumnist på Svenska Dagbladets ledarsida har återkommande kommenterat debattklimatet i svenska medier, efter att hon 2013 tröttnade på att ohederliga diskussionstekniker ”kortslöt den svenska debatten”. I en artikel i Dalarnas Tidningar uppmanade hon debattörerna att dra lärdom av de diskussionsprinciper som är normen inom forskarvärlden; att vara generös i tolkningen av argumenten. Hon anser att debattklimatet förvärrats ytterligare sedan 2013.

– Syftet med generositetsprincipen är inte att vi ska vara allmänt bussiga utan att diskussionen ska leda oss framåt i stället för att medverka till ökad brist på förståelse. Det är inte sällan svåra samhällsfrågor som behandlas i detta hetsiga debattklimat, och det är särskilt nedslående att så mycket tid och energi går åt att till att kasta saker på varandra i stället för att föra diskussionen framåt, säger Katarina Barrling.

[...]

De ohederliga debatteknikerna och aggressiviteten har fått flera journalister att till slut ge upp sociala medier. En av dem är Ehsan Fadakar, ansvarig för strategi kring sociala medier och omvärldsbevakning inom Schibsted Publishing, affärsområdet där Svenska Dagbladet och Aftonbladet ingår.

– Förut var det jag mot dig i en debatt. Men det är inte så längre. Nu är det jag mot dig plus dina 13 000 troll därbakom, säger Ehsan Fadakar.

– Jag får inte ut någonting av Twitter längre. Det är för mycket pajkastning, jag orkar inte. Det är hetsigt, obehagligt, hotfullt och allmänt ohälsosamt. Det här kommer aldrig att bli bra. Allt bara rasar neråt.

Ehsan Fadakar pekar ut ett fåtal ledarsidor som ansvariga för den uppkomna situationen genom att närma sig Sverigedemokraterna: Dagens Industri och Göteborgs-Posten framför allt. Och så, med en liten omskrivning, Svenska Dagbladet, som ingår i Schibsted Publishing där han själv alltså är strategiansvarig för sociala medier.

– Jag tror att de vet exakt vad de håller på med. Att lägga sig så nära en så vidrig rörelse och flörta med den utan att egentligen bli en del av den – det är klart man gör det av en anledning. Det finns journalister som skriver vad som helst bara för att få uppmärksamhet. De blir beroende av det. De tycker att det är roligt att bli retweetade av äggkonton och troll som jag tvingats blocka för att de hela tiden kallar mig ”neger” och ”blatte”. Det tycker jag är direkt vidrigt. Jag har ingenting till övers för de här människorna, oavsett om de är kolleger och sitter i samma byggnad. För i slutändan så påverkar deras texter direkt och indirekt hur folk i Sverige ser på mig, min familj eller alla andra som inte är födda i landet eller har föräldrar som är födda utomlands. Det är oförlåtligt, säger Ehsan Fadakar.

[...]

Det svenska debattklimatet var på väg ned i avgrunden sommaren 2015. Men den 2 september inträffade något som fick till och med Twitter att tystna. Pressfotografen Nilufer Demirs foto av treårige Alan Kurdis döda kropp på en turkisk strand fick världen att hämta andan.

– Mer än någonting annat kröp den här bilden, tror jag, in under skinnet på människor därför att den var så … den gick inte att distansera sig från. Alla vi som har barn har sett dem ligga på ungefär det sättet och sova gott. Ser man en bild på en skjuten människa, eller en människa som har fått halsen avskuren, då blir det nästan fiktion. Men en liten treåring som ser ut som att han ligger och sover, men är död, det har en ikonisk kraft, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik på Mittuniversitetet.

[...]

I det senaste numret av Journalisten berättar vi om tillståndet i det svenska debattklimatet, hur ett fotografi kunde vända debatten, och fick svenska medieföretag att skicka reportageteam och starta nya redaktioner ute i Europa. I München möter vi journalistpraktikanten Nour Saeed som själv flydde från Syrien för två år sedan. Nu rapporterar hon för Aftonbladet om syriska flyktingar i Europa.

Har stormen bedarrat, eller kommer den tillbaka?

Läs mer i Journalisten nr 11 2015, i papperet, som e-tidning eller som app.