Kerstin Weigl om sin kritiserade Isabella Lövin-krönika


– Att diskutera utseende, särskilt kvinnors, är svårt och känsligt. Jag tycker ändå att det är riktig intressant med den här förpackningen som ett statsråd har, så jag ville skriva om det, säger Kerstin Weigl som i höstas tog emot prestigefyllda Lukas Bonniers Stora journalistpris.

I krönikan ifrågasätter Weigl bland annat om Lövin har en frisyr eller om testarna i pannan är lösslitna från hennes hårklämma. ”När klippte hon sig senast”, frågar sig Weigl som rekommenderar Lövin fyra sekunder, läppstift och mineralpuder.

På Twitter var några av de populäraste ämnena på lördagen Kerstin Weigl och Isabella Lövin samt de relaterade hashtaggarna #drarmitthårtillstacken och #mineralpuder. Professor Agnes Wold kallar krönikan ”bisarr”; folkhälsominister Gabriel Wikström tycker att den ”passar bättre på något obskyrt nätforum”; Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg beskriver texten som ”patetisk”. 

Kerstin Weigl befinner sig på resande fot och har inte hunnit ta del av alla reaktioner på sociala medier. Men hon har fått tillräckligt med meddelanden på telefonen för att ha en aning om upprördhetens omfattning. En röd tråd i den är att texten är kvinnomobbning och att politiker inte ska bedömas efter utseende.

– Jag menar att jag inte ens skriver utifrån kön på det viset, det har jag aldrig ens tänkt på. Jag tycker inte heller att kvinnliga politiker ska bedömas efter sitt utseende, men jag har lagt märke till att just Isabella Lövins yttre avviker ganska mycket från de andra statsråden och jag har undrat varför, säger Kerstin Weigl.

Hennes slutsats är att det är uppenbart att de politiska företrädarnas utseende inte varit en fråga i Miljöpartiet. Bland annat menar hon att Isabella Lövin skiljer sig från föregångaren Åsa Romson.

– Det är min personliga uppfattning och att vara vice statsminister är ett väldigt viktigt och tungt ämbete. Man representerar den yttersta makten och då får det yttre betydelse. Det är utmärkt att Stefan Löfven förändrade sin framtoning från ”Jag är en man som jobbar på IF Metall” till en striktare och mer omtänksam klädsel.

Hon tycker, till skillnad från många, att krönikan inte är ett uttryck för kvinnoförakt. Inte heller tycker hon att den värderar Lövin utifrån hennes utseende eller hennes politik.

– Man tolkar det som att jag bedömer hennes kvaliteter, och det var jag väl lite förberedd på att människor skulle reagera så. Jag förstår att besvikelsen kan bli väldigt stor på just mig som skrivit så mycket om dödligt våld mot kvinnor och man uppfattar mig som en feministisk skribent, säger Kerstin Weigl.

Är du det?

– Jag är kvinna som är feminist och framför allt journalist. På jobbet är det den enda ”-ist” jag egentligen vill vara.

Skulle du ha velat formulera dig annorlunda?

– Jag kan inte svara på det riktigt ännu innan jag satt mig ner och läst ordentligt. Jag ska ta ett nappatag om Twitterflödet och se om jag möjligen då blir självkritisk, att jag kanske kommer tycka att jag uttryckt mig onödigt raljant eller så.

DN har sökt Isabella Lövin.

Läs mer: Catia Hultquist: Som en hemmafrubibel från femtiotalet